mat miljö rättvisa - Tio förslag för ett vegvänligare Sverige

Med anledning av allt som framkommit i denna rapport kan det vara på sin plats att bidra med några goda råd till hur köttkonsumtionens negativa miljöeffekter ska lösas. Nedan följer tio förslag på möjliga utvägar.

1. Slopa subventionerna till kött- och fiskindustrin!
Varje år går över 80 miljarder kronor av EU-medborgarnas skattepengar till direkta subventioner till köttindustrin. Dessutom avsätts cirka 9 miljarder i subventioner till fiskeindustrin. Pengar ges till uppfödning av t ex kor, grisar och höns, långa, plågsamma och onödiga djurtransporter och till direkta reklamkampanjer för att öka köttkonsumtionen. Det borde förstås vara tvärtom; att staten stödjer det miljövänliga och hälsosammare vegetariska alternativet.

2. Miljöskatt på kött!
Skatter och avgifter är en av de effektivaste och vanligaste åtgärderna för att styra tillgången på en vara i samhället. Det är t ex bra för staten om medborgarna håller nere sin konsumtion av cigaretter och alkohol. Staten har därför belagt dessa varor med en extra avgift som gör dem dyrare och därmed mindre tillgängliga för allmänheten. Detta har gjort att Sverige har en av Europas lägsta konsumtionsnivåer på dessa produkter. Att belägga köttprodukter med en slags miljöskatt är inte ett krav som är taget ur luften. Detta förslag har flera gånger diskuterats av såväl den amerikanska djurrättsorganisationen Peta som det amerikanska miljöinstitutet Worldwatch Institute Den senare driver en kampanj, ”Tax Meat”, på webbplatsen: www.taxmeat.com. Även i Sverige har liknande krav ställts. I motionen Minskad köttkonsumtion (1996/97: Jo529) kräver Hanna Zetterberg (v) och Maggi Mikaelsson (v) att man ”med hjälp av skatter och subventioner bidrar till en omställning av jordbruket från djurhållning till mer produktion av spannmål, frukt och grönsaker, att man med hjälp av gröna skatter låter den miljöförstöring som köttproduktionen innebär avspeglas i priset”.

I Environmental sustainability in agriculture: diet mattersförespråkar Robert Goodland ett avgiftssystem som gör att det blir kostsammare att producera animaliska produkter. Goodlands utgångspunkt är att det konsumeras för mycket kött och att det varken är miljömässigt hållbart eller fungerar om hela jordens befolkning ska försörjas. Istället för en direkt skatt på kött föreslår Goodland en ”food conversion efficiency tax” där fodret till djuruppfödningen beskattas i olika grad på grundval av hur effektivt djuren omvandlar fodret till kött (Robert Goodland 1997: 189-200). Således ska gris- och nötkreaturens föda belastas hårdare än de ägg- och mjölkproducerande djurens. Men all föda som går till animaliska produkter kommer att avgiftsbeläggas. Spannmål för mänsklig konsumtion ska inte beskattas och kommer därför att gynna inkomstssvaga grupper och dem som föredrar att äta vegetariskt. Subventioner till jordbruks- och animaliesektorn måste ses över och sällskapsdjursfoder ska också beskattas. Goodland kan också tänka sig subventioner till vissa grödor (bl a s k coarse grains) som konsumeras av fattiga i tredje världen. Goodland sammanfattar syftet med sitt förslag: ”Höga skatter på ineffektiv föda och ingen skatt alls på effektiv mat, kombinerat med en heltäckande kostnadssättning för att internalisera externaliteter20, skulle lindra den globala livsmedelskrisen och underlätta för ekologisk hållbarhet” (Robert Goodland 1997: 189-200).

Oavsett vilken metod man väljer är det viktigt att den grundläggande poängen ska vara att köttproduktionen måste bära sina egna miljö-, rättvise- och hälsokostnader. En köttskatt skulle kunna användas på samma sätt som de skatteväxlingar på miljöområdet som blivit populära i svensk politik på senare tid. Genom att ta ut avgifter på miljötärande verksamheter kan man föra över intäkterna till saker som gynnar miljön och folkhälsan. På samma sätt skulle en grön vegskatteväxling kunna användas. Pengarna skulle kunna omfördelas till sjukvård, miljöarbete, folkhälsoupplysning och u-landshjälp - områden som idag på olika sätt drabbas av köttindustrin.

3. Minskad köttkonsumtion som ett miljömål
En minskad köttkonsumtion bör föras in som ett krav bland de föreslagna miljömålen som har utretts under våren 2000. Utgångspunkten bör vara köttproduktionens konsekvenser för miljön, den globala livsmedelsförsörjningen, djuren och folkhälsan. Köttkonsumtionens effekter bör överlag genomsyra allt offentligt miljö- och hälsoarbete. Mycket skulle t ex kunna göras i det lokala Agenda 21-arbetet för att svenskarnas livsmedelskonsumtion ska bli mer hållbar.

4. Informationsspridning om vegetarisk mat
På samma sätt som att det är belagt att köttkonsumtion leder till bl a hjärt- och kärlsjukdomar är det också ett faktum att en varierad vegetarisk mat är bra för hälsan. Om staten stödde informationsspridning om vegetarisk mat skulle det förstås leda till att fler åt den, att utbudet skulle öka samt att statens sjukvårdsutgifter på sikt sannolikt skulle minska. Direkta satsningar på vegetarisk mat skulle kunna göras särskilt på offentliga institutioner som skolor, sjukhus, ålderdomshem, dagis, myndigheter m fl. Receptsamlingar och informationsskrifter skulle kunna tas fram.

5. Uppmuntra forskningen kring alternativa proteinkällor!
För några år sedan började KF att marknadsföra det vegetariska köttet ”Quorn” i Sverige. Quorn består av ett svampprotein som tillverkas genom en jäsningsprocess på samma sätt som yoghurt, öl och sojasås. Quorn lanserades först i Storbritannien i mitten på 1980-talet och saluförs idag i bl a Belgien, Holland, Irland, Schweiz och Sverige, enligt KF. Varje vecka säljs över en miljon paket i Europa. Köttet, som för övrigt smakar alldeles utmärkt, innehåller höga mängder protein och fibrer, men lite fett. Endast en tredjedel så mycket energi behövs för att framställa Quorn som animaliskt protein. I Carlsson-Kanyamas avhandling diskuteras möjligheten att stödja framtagandet av fler liknande alternativ till animaliskt kött. Redan idag finns flera spännande och näringsrika produkter. Men tyvärr når de inte större spridning än välsorterade hälsokostbutiker och internetförsäljning. Skulle sojakorvar, sojastekar, vegbacon och vegetariska köttbullar finnas i våra livsmedelsbutiker, och skulle priserna vara måttliga, kan man anta att efterfrågan skulle vara flera gånger större än idag. Enligt en färsk SIFO-undersökning vill över 20 procent av svenskarna öka sin vegetariska kost; för storstadsborna är siffran 30 procent (KF Pressmeddelande 12/2-99). Cirka fem procent av svenskarna är vegetarianer och ytterligare hundratusentals personer utesluter vissa köttsorter av etiska eller religiösa skäl. Med rätt stimulans från statsmakten kan det bli en otrolig utveckling på denna gröna, miljö- och hälsomässiga vegetariska marknad!

Ett billigare sätt att tillgodose protein och näringsbehov är att öka sin konsumtion av baljväxter, t ex bönor, linser och ärter. Sedan urminnes tider har människan odlat och ätit baljväxter. Vid odling behövs ingen konstgödsel, eftersom baljväxter ordnar sin egen kvävegödsling, då de har kvävefixerade bakterier på rötterna (Ingerstam 1998).

6. Införliva ett vegperspektiv i biståndsprojekt!
Den svenska biståndspolitiken borde i större utsträckning sträva efter att mottagarlandet producerar livsmedel för landets egna behov. Tyvärr premieras många projekt som syftar till att få landet att exportera livsmedel istället för att först tillgodose sina egna behov. I många länder i tredje världen har enorma ytor jordbruksmark lagts om från att producera vegetabilier för en lokal marknad till att bli boskapsrancher för försäljning i de stora städerna eller för export. Idag exporterar också många länder i Syd spannmål som går till djuruppfödning i det rika Nord istället för att användas till att föda den inhemska befolkningen. Fenomenet med matdumpning förekommer tyvärr också fortfarande; att t ex EU eller USA säljer delar av sitt livsmedelsöverskott långt under marknadspriset, vilket kan slå ut den lokala livsmedelsproduktionen. Sida, FN, Världsbanken och andra biståndsorgan borde istället stödja produktion för de lokala marknaderna. Billiga, protein- och näringsrika grödor som sojabönor bör prioriteras. De flesta av de u-länder som idag exporterar spannmål för djuruppfödning till i-länderna, bör kunna använda maten till att föda den egna befolkningen. Då skulle skövlingen av regnskogsmark trappas ned och djuruppfödningen minska vilket leder till en kraftig reducering av utsläpp av kväve, ammoniak och metangaser. Världssvälten kan utraderas och miljontals djur kan leva goda liv i frihet. 21. Så kallade vällevnadssjukdomar som hjärt- och kärlproblem skulle minska över hela världen till en följd av kraftigt fallande köttkonsumtion.

7. Slopa den etiska diskrimineringen!
Tusentals gymnasieelever kan vittna om svårigheterna med att få en köttfri kost på skolan. På många skolor möter byråkrati och motstånd den som inte vill äta kött. Krav på läkarintyg, godkännande från föräldrarna, samtal med skolledningen etc är några av de hinder som gör att elever förvägras skolmat i enlighet med sin etiska uppfattning. På 73 procent av gymnasieskolorna serveras överhuvudtaget inte veganmat. En vettig lösning vore att alltid tillhandahålla ett vegetariskt/veganskt alternativ och en ordentlig salladsbuffé på skolan så att alla elever alltid kan välja vad de vill äta. Detta har bl a gjorts med stor framgång i Kiruna kommun, som också sparat stora pengar på att servera mer frukt och grönsaker, som t o m så långt det går är ekologiskt odlade. Den ekonomiska vinsten beror framförallt på att grönsaker är billigare i inköpskostnad än kött och fisk. Genom den s k Kirunamodellen har barn och ungdomar lärt sig uppskatta frukt och grönsaker. Det är sannolikt ett större folkhälsoproblem att barn- och ungdomar inte äter frukt och grönsaker än att de av etiska skäl väljer att bli veganer eller vegetarianer.

8. Sprid objektiv information i skolorna!
En allsidig och objektiv informationsspridning i skolorna är ett självklart demokratiskt krav. Idag fungerar det inte när penningstarka intressen producerar gratismaterial för spridning på skolorna. Svensk köttinformations och Svensk Fisks propaganda är de två tydligaste exemplen på att skolorna inte tillhandahåller objektiv information i en fråga som är så pass viktig för många ungdomar. Makthavare och skolledningar måste inse att frågan om livsmedelsproduktion och livsstil inte är någon värderingsfri fråga. För många ungdomar innebär dessa frågor val av tydlig politisk och etisk karaktär. Skolorna har därför att välja mellan att antingen inte ta in information från något särintresse alls eller låta båda sidor göra sig hörda. Det sistnämnda kan komma att innebära att skolorna måste vara beredda att betala för den ena sidans information. Den långsiktigt bästa lösningen är att statsmakten möjliggör finansiering för kompletterande studiematerial till skolorna.

9. Skolundervisning om köttproduktionen
Elever ska i skolundervisningen få lära sig om köttproduktionen enligt ”från vaggan till gravenperspektivet”. Elever ska få kunskap om de miljömässiga konsekvenserna av köttproduktionen såväl som de djuretiska. För de elever som önskar ska studiebesök vid slakterier kunna göras. Idag förvägras ofta både elever och journalister att besöka slakterier.

10. Använd den offentliga upphandlingen!
Offentliga inrättningar borde använda sig av den offentliga upphandlingen för att påverka utbudet av köttfria och miljövänliga produkter. Inköp av stora kvantiteter är som bekant en stark förhandlingsfördel. Om flera skolbespisningar gick samman och krävde t ex vegetariska produkter skulle utbudet av vegetarisk mat snabbt kunna breddas och förbättras. Skulle mer lokalproducerad mat och säsongens frukter och grönsaker användas skulle antagligen skolmaten bli både billigare och bättre. Redan idag är det vanligt att kommuner och landsting ställer etiska krav i den offentliga upphandlingen. Kommuner och landsting borde gå i bräschen också för upphandling av vegetariska produkter.

Minskad köttkonsumtion i framtiden? 
I ett föredrag på Vegetariska världsdagen 1 oktober (1999) såg systemekologen Annika Carlsson-Kanyama några trender som kunde bli viktiga i framtiden. Hon menade att efterfrågan i framtiden kommer att öka på lätta och snabblagade produkter. Dessa skulle kunna vara till största delen vegetariska och lokalt odlade. De skulle kunna vara framställda i effektiva storkök med ett minimum av spill. En annan trend är att konsumtionen av kött minskar. Det skulle vara bra ur miljösynpunkt om människor istället valde att äta mer av baljväxter, lokalt producerade grönsaker och s k Novel Protein Foods. Det sistnämnda kan handla om livsmedel som är framställda av t ex svampprodukter, som Quorn. Carlsson-Kanyama tror också att köttkonsumtionen kan minska som ett resultat av en förändrad mans- och kvinnosyn. Att äta kött har traditionellt varit förknippat med mansrollen. Om morgondagens generation ser annorlunda på könsrollerna kan det också avspegla sig i konsumtionsmönstren. En tredje trend är att intresset för den egna hälsan kommer att öka ännu mer i framtiden. Enligt Carlsson-Kanyama betraktar alltfler kött som något hälsofarligt och äckligt, vilket kan göra att köttkonsumtionen minskar i framtiden.
 

1. Inledning
2. Köttkonsumtionens miljöpåverkan
3. Köttkonsumtionen och den globala livsmedelsförsörjningen
4. Statsfinansierade kött- och fiskesubventioner
5. Vad bör vi äta i Sverige?
6. Tio förslag för ett vegvänligare Sverige

Källor

Jens Holm
holmjens@hotmail.com