rättvismat.nu

"Det är viktigt att det sprids mer information kring sambandet mellan kost och miljö. Tidigare har de två setts som separata. Folk måste förstå att kost och miljö hänger samman. Det vi äter påverkar miljön!"
Pia Lindeskog, Centrum för tillämpad näringslära.

Naturvårdsverket har i flera studier undersökt hur livsmedelskonsumtionen kan hänga samman med olika miljöproblem. I studien Att äta för en bättre miljö (Naturvårdsverket Att äta för en bättre miljö 1997) försöker man ge svar på hur en framtida livsmedelsförsörjning kan se ut - en som är både rättvis och ekologiskt hållbar. Utgångspunkten har varit att hushållen genom sina konsumtionsvanor är en viktig miljöfaktor. Hushållen ger upphov till sammantaget hälften av de miljöskadliga utsläppen i Sverige (där ingår utsläpp från transporter, elanvändning, uppvärmning, avlopp, avfall m m) (Konsumentverket Remissyttrande 29/9-99). Dessutom står livsmedelskonsumtionen för nästan hälften av ett hushålls energianvändning (Centrum för tillämpad näringslära Hur kan vi uppnå en hållbar livsmedelskonsumtion, 1999). Till grund för dessa siffror ligger bl a genom omfattande beräkningar av energiåtgång vid livsmedelsframställning. I uträkningarna har man använt den så kallade livscykelanalysmetoden (LCA) där man följer ett livsmedels energiförbrukning från jordbruk till matbord.

Vilka är då Naturvårdsverkets slutsatser? Som en lösning ser man att andelen animalisk föda måste ha minskat kraftigt till år 2021. Av kött, fågel och korv kan vi äta endast en fjärdedel så mycket som idag. Även konsumtionen av mjölkprodukter, där svenskarna idag är stora förbrukare, ska dras ned i framtiden, enligt rapporten. Ostkonsumtionen bör halveras och mjölkförbrukningen minskas med 25 procent.

Istället föreslår man att det äts mer grönsaker i framtiden. Från baljväxter, som ärter och bönor, kommer en stor del av proteintillskottet år 2021. Dessa grödor utgör nämligen ett fullvärdigt alternativ till kött då proteinhalten är hög och fettinnehållet lågt. Dessutom är energiåtgången vid odlingen minimal i en jämförelse med köttalternativen. Därför bör konsumtionen av baljväxter öka från dagens fem till femtio gram om dagen. Detta gäller även importerade baljväxter som sojabönor från USA eller Kanada. Även om en viss mängd energi går åt till transport av grödan kompenseras det av sojabönans höga energivärde. Det idealiska borde vara svenska ärter och bruna bönor som odlas på hemmaplan och därmed inte medför resurskrävande transporter.

Miljöförbundet Jordens Vänner (MJV) kommer också fram till att en minskad köttkonsumtion är önskvärd ur miljöhänseende, bl a i studierna kring ”Rättvist miljöutrymme”. Rättvist miljöutrymme är den mängd av naturens resurser som ett lands befolkning kan förbruka utan att äventyra överlevnaden för framtida generationer och människor i andra länder. Idag konsumerar invånarna i de utvecklade länderna långt över sitt rättmätiga miljöutrymme, på bekostnad av en majoritet människor i fattiga länder. Rättvist miljöutrymme bygger på noggranna undersökningar av t ex markanvändning, vattenkonsumtion, energiförbrukning och global livsmedelsförsörjning. Vad gäller livsmedelskonsumtionen konstaterar MJV att köttproduktionen är mycket mer arealkrävande än vegetabiliskt produktion och att en minskad köttkonsumtion är önskvärd. MJV föreslår en kraftig minskning av köttkonsumtionen för att de svenska konsumenterna ska hålla sig inom det rättvisa miljöutrymmet. Om svenskarna ska äta i enlighet med kostrekommendationerna för kött ska vi dra ned på vår konsumtion med två tredjedelar, från dagens 152 gram kött per invånare och dag till 54 gram.Man föreslår också ytterligare förändringar inom animaliekonsumtionen till förmån för mer betesdjur, i synnerhet vill man se lamm istället för grisar och höns som till stor del föds upp på importerad soja. Det sistnämnda är också att föredra utifrån ett djuretiskt perspektiv, anser MJV (Miljöförbundet jordens vänner 1997: 42).

Mat och hälsa
Att mat och hälsa hänger samman är väl känt. Animaliska produkter innehåller ofta mycket av det vi bör undvika: kalorier och mättade fetter. Den största undersökning som gjorts kring sambandet kost och sjukdom, ledd av professorn i näringslära Colin Campbell från Cornelluniversitetet i USA, visade att ”ca 80 - 90 procent av de så kallade degenerationssjukdomarna som cancer, diabetes, slaganfall och hjärtsjukdom kan förebyggas eller uppskjutas genom en vegetarisk diet” (Svenska Dagbladet 10/9-95 och 9/1-96).

Den största delen av jordens befolkning lider faktiskt av olika former av näringsmässiga problem. Enligt Tillståndet i världen 2000 finns det lika många övernärda och överviktiga människor i världen som antalet undernärda; 1,2 miljarder vardera. Dessutom lider ytterligare minst 2 miljarder personer av brist på vitaminer eller mineraler. Rapporten kritiserar mathållningen i den rika i-världen för att vara alltför beroende av animaliska produkter, något som gjort att invånarna i allt högre grad lider av övervikt och fetma.

Att olika former av miljögifter, persistenta organiska föroreningar (POP), sprids med födan har blivit allt vanligare under de senaste decennierna, konstaterar rapporten vidare. Några av de farligaste och mest kända exemplen på POP är gifterna DDT, PCB och dioxiner. Utmärkande för miljögifterna är att de anrikas ju högre upp i näringskedjan de kommer. Enligt rapporten härrör 90 procent av människors ackumulerade POP från de animaliska produkter som konsumeras. Tillståndet i världen diskuterar märkning av farlig mat, skattebefrielse för frukt och grönsaker och högre miljöavgifter som några åtgärder för att komma tillrätta med mat - hälsoproblemet (Tillståndet i världen 2000, kap 4 och 5).

Förändrad livsmedelskonsumtion med trestegsmodellen
Centrum för tillämpad näringslära (CTN) bedriver med stöd från Stockholms läns landsting sedan 1995 projektet ”Mat och miljö i Stockholm”. Syftet är att vara ”ett led i landstingets arbete för en långsiktigt hållbar utveckling, både vad gäller folkhälsa och miljö” (Centrum för tillämpad näringslära rapport Ett första steg mot hållbara matvanor, 1999: 4). Utgångspunkten är Riokonferensens Agenda 21-dokument och kraven på en långsiktigt hållbar utveckling. I Agenda 21 framhölls bl a att ”alla länder bör sträva efter att främja hållbara konsumtionsmönster” och att ”de utvecklade länderna bör gå i spetsen när det gäller att uppnå hållbara konsumtionsmönster”. CTN har både kartlagt livsmedelsmönster och kommit med konkreta förslag på hur dessa ska kunna förändras. I rapporten Varifrån kommer vårt dagliga bröd kartläggs varje led i livsmedelskedjan i Stockholms län utifrån ett miljöperspektiv. Uttryckt i energitermer konstaterar rapporten att invånarna i Stockholm dagligen konsumerar 5 miljoner liter olja genom maten. Under ett år blir detta 1,8 miljarder liter olja. 1993 användes minst 40 000 ton kväve, 10 000 ton kalium och 5 000 ton fosfor för att tillgodose stockholmarnas livsmedelsbehov. Som tidigare har konstaterats är den animalietyngda kosten den som står för den största delen av energikonsumtionen.

Hur vill då CTN komma till rätta med detta? Jo, förhoppningen är att kunna förändra svenskarnas konsumtionsvanor i enlighet med ”Första steget maten”, en samling konkreta förslag på hur svenskarnas matvanor ska kunna förändras för att kunna bli hållbarare ur miljö- och hälsosynpunkt. CTN föreslår att vi inom en tioårsperiod bl a äter betydligt mer frukt och grönsaker än idag. Den totala köttmängden föreslås minska med tre fjärdedelar jämfört med idag, medan konsumtionen av baljväxter måste tiofaldigas. Svenskarna uppmanas äta 6 till 8 brödskivor och två portioner frukt eller bär om dagen. Av mjölk, ägg och fisk föreslås inga ökningar, men inte heller några minskningar. Men enligt Ingela Dahlin från CTN kan det bli aktuellt med ytterligare minskningar av de animaliska produkterna, och där ingår också mjölk, fisk och ägg (Ett första steg mot hållbara matvanor, 1999: 5-6). För att uppnå detta krävs förändringar både på samhälls- och individnivå:

”Generellt sett måste medvetenhetsnivån höjas kring kost- och miljöfrågor på alla plan i samhället. Som enskild individ handlar det om att äta mindre av sånt som vi inte behöver så mycket av. Att t ex äta mer av ärter och bönor och mindre av en viss sorts kött”, säger Pia Lindeskog, vid Centrum för tillämpad näringslära (Lindeskog, samtal mars 2000).

”Det är också viktigt att det sprids mer information kring sambandet mellan kost och miljö. Tidigare har de två setts som separata. Folk måste förstå att kost och miljö hänger samman. Det vi äter påverkar miljön!”

”Men att ändra på vanor och attityder tar tid. Det är därför viktigt att det också sker förändringar på det politiska planet, på riksnivå och inom EU och i WTO-förhandlingarna. Idag i EU kasseras t ex mycket mat bara för att bönderna ska kompenseras”, fortsätter Lindeskog.

Om vår regering lyckas leva upp till dessa önskemål återstår att se. Hoppingivande är i alla fall att man stödjer tanken med Första steget maten:

”Första steget maten innebär inte bara bättre hälsa och miljö, det innebär också första steget mot en rättvisare global fördelning”, säger Anita Linell från Miljödepartementet vid ett seminarium arrangerat av CTN (Centrum för tillämpad näringslära Hur kan vi uppnå en hållbar livsmedelskonsumtion, 1999).

”Den förändring som ger störst miljöeffekter är förmodligen den förändring som också stöter på mest motstånd bland konsumenter. Det handlar om hur vi ska tillgodose vårt behov av proteiner. Med animalier eller vegetabilier? Fläskköttet kräver upp till faktor sex gånger mer energi jämfört med protein från bönor och ärter. Till detta ska läggas att köttet behöver betydligt större landyta, mer vatten och orsakar mer övergödning än de vegetabiliska alternativen. Ska odlingsmark och vatten räcka för att försörja en växande befolkning i världen måste vi redan nu ta ställning till den svåra frågan om proteinförsörjning”, fortsätter Anita Linell.