Nyheter - Foder-soja skövlar mark i Brasilien
2005-03-07

I Miljöförbundet Jordens Vänners rapport ”Det saknade miljömålet” får den svenska foderindustrins stora användning av brasiliansk soja stort utrymme. Som rattvismat.nu har rapporterat tidigare har odlingarna av soja ökat kraftigt i Brasilien. 1970 användes 13 000 kvadratkilometer för sojaodlingar i Brasilien. 2002 hade arealen ökat till 180 000 kvadratkilometer, vilket motsvarar nästan halva Sveriges yta. En hissnande ökning med ungefär 14 gånger! Brasilien har näst USA blivit världens största sojaproducent. Den uteslutande viktigaste anledningen till detta är Brasiliens export av soja till foderindustrier runt om i världen, men främst till Europa. Det saknade miljömålet beskriver också hur odlingarna görs främst på den mycket artrika savann-marken, cerrados. Röjningen av cerrados sker med traktorer som i bredd kör över savannen med ett släp av en tung kedja som river upp växtligheten. Den skövlade savannen är sedan redo för storskalig sojaodling, där stora mängder växtgifter används (bl a glyfosat/Roundup).

Fortsätter den snabba utbredningen av sojaplantagerna kommer en stor del av savannen att vara skövlad. Rapporten hänvisar till en artikel i tidskriften Science som gör gällande att den snabba konsumtionsökningen av kött kommer att leda till att upp till 10 miljoner kvadratkilometer ny jordbruksmark måste tas i anspråk i världen för att svara upp till efterfrågan. Det motsvarar tjugo gånger hela Sveriges eller hela Kinas yta!

Trots vissa oklarheter i statistiken går den merparten av all soja som importeras till Sverige till animalieindustrin. År 2003 importerades 337 000 ton soja till Sverige. Av detta användes minst 269 000 ton till foderblandningar för att föda djur inom mjölk- och köttindustrin. Vad de återstående 68 000 tonen användes till lyckas rapporten tyvärr inte bringa klarhet i. En viss del går till vegetariska livsmedel. Vad som händer med den återstående delen – och hur stor den andelen är – är fortfarande oklart. När undertecknad kontaktade de största saluförarna av vegetarisk färdigmat, Nutana och Friggs, uppgav de att de inte använde mer än 75 respektive 20 ton soja per år, alltså en droppe i havet jämfört med foderindustrins förbrukning. Det är sannolikt att tillverkarna av glassen Tofuline förbrukar betydligt mer än både Friggs och Nutana tillsammans.

Intressant med rapporten är att den också framhåller att det skulle gå att odla soja på ett mer miljövändligt sätt och att det är en gröda som lämpar sig utmärkt till växelbruk. Men för att det ska vara möjligt måste den totala efterfrågan av soja minska. Och för att det i sin tur ska komma till stånd måste animalieindustrin skära ned på sin användning. Den enklaste lösningen på detta är att helt enkelt sluta eller minska på konsumtionen av kött och mjölk, då minskar också den totala användningen av foder och soja.

Intressant är också kapitlen om nötkött produktionen av fiskmjöl. Angående nötköttsproduktionen konstateras att Brasiliens nötköttsexport har femfaldigats, från 232 000 ton 1997 till 1,2 miljoner ton 2003, och att den största delen av djuruppfödningen skedde i Amazonas. Enligt rapporten är boskapsskötsel för köttproduktion fortfarande är den enskilt främsta orsaken till skövlingen av regnskogen i Brasilien.

Jens Holm
holmjens@hotmail.com

”Det saknade miljömålet. Om miljöpåverkan i främmande länder av svensk konsumtion, med förslag till nytt miljökvalitetsmål”
Björn Möllersten
Miljöförbundet Jordens Vänner, oktober 2004

Rapporten går att beställa från: www.mjv.se

Tillbaka