Nyheter - Köttkonsumtionen måste minska
04-12-20

Artikel publicerad i fanzinet Träsko 2/04

Att köttkonsumtion leder till att miljontals djur tvångsuppföds, transporteras och slaktas varje år är bekant för de flesta. Folk brukar däremot vara mindra medvetna om dess proportioner. Man tänker väl; vi har ju ätit kött i alla tider, och det är väl klart att vi måste få göra det. Det man då missar är proportionerna förr var helt annorlunda. Faktum var att de gamla vikingarna i princip inte åt något kött alls, enligt en avhandling från Stockholms universitet som kom för några år sedan. I det gamla bondesamhället käkades det kött, men mycket sparsamt. Det som är unikt för dagens köttkonsumtion är att den har exploderat till aldrig tidigare nådda nivåer. Hur många är t ex medvetna om att det årligen dödas tio gånger så många djur i Sverige som det finns människor, eller att det årligen slaktas närmare 50 miljarder djurindivider i världen? För att denna produktionsnivå ska kunna upprätthållas krävs en industrialisering av uppfödning, transport och slakt. Denna har inneburit att en klar majoritet av de svenska djuren aldrig någonsin får vistas utomhus eller ges möjlighet till ett naturligt beteende, trots att det är vad den svenska djurskyddslagens §4 kräver.

Detta är ett viktigt skäl till varför man ska sluta att äta kött. Men jag skulle vilja fokusera på ett annat perspektiv, som inte tas upp lika ofta, nämligen möjligheten att föda hela jordens befolkning. Med världens konsumtion av livsmedel är det som med all annan resursförbrukning: den är ojämlikt fördelad. Varje nordamerikan konsumerar t ex 900 kilo spannmål per år, medan indierna endast får 200. Orsaken till nordamerikanernas höga vegetabiliekonsumtion är inte att de äter så mycket vegetabilier, utan att den största delen går till foder för att föda upp djur. För att få fram ett kilo nöt- eller fläskkött har mellan fem och tio kilo vegetabilier förbrukats. Ju mer kött som konsumeras i ett land, desto större mängd spannmål måste således användas till foder. I världen går idag 38 procent av spannmålen till djurfoder. I Sverige är andelen två tredjedelar, i Nordamerika nästan 90 procent. Särskilt oroväckande är utvecklingen i den s k tredje världen. Det är i utvecklingsländerna köttkonsumtionen ökar som fortast. När vissa samhällklasser får mer pengar lägger man de pengarna på att ställa om från vegetabilier till kött. I Kina har t ex köttkonsumtionen ökat med över 70 procent de senaste tio åren. Idag slaktas t ex varannan gris i världen i Kina. Kina som tidigare var självförsörjande på vegetabilier har idag blivit världens största importör av spannmålsprodukter. Så gott som all importerad spannmål till Kina blir djurfoder. Fullgod föda används alltså som djurfoder i köttindustrins tjänst istället för att föda människor.

Den ständigt ökande köttkonsumtionen i världen är därför ett problem som borde beröra fler än djurrättsaktivister. Därför var det glädjande att läsa den parlamentariska utredningens rapport ”Utrota svälten”, som togs fram inför FNs miljötoppmöte i Johannesburg för två år sedan. Den konstaterade bland annat: ”Med ökad efterfrågan på animalier ökar i sin tur efterfrågan på fodergrödor, vilket skapar en konkurrens med de fattigas efterfrågan på spannmål.” (SOU: 2002:75, s 84) Men vad jag vet var det inte en enda av de svenska delegaterna vid Johannesburgsmötet som drev kravet om en minskad köttkonsumtion för de rika länderna. Istället fortsätter man att subventionera stora delar av köttproduktionen. Med EU:s budget för i år satsas 120 miljarder kronor i direkta subventioner till slakterier, uppfödare, transporter och andra delar av animalieindustrin. I Sverige har det nyligen genomförts en EU-finansierad (läs: våra skattepengar) kampanj för att öka konsumtionen av nötkött.

Det finns därför goda skäl att uppmana alla samhällsförändrare att ta fasta på köttkonsumtionens negativa effekter inte bara för djuren, utan också för miljön och jordens överlevnad. Lyckas vi minska konsumtionen av kött friställs stora mängder vegetabilier som kan användas till dem som idag svälter (för att detta ska fungera behövs förstås också en politik som vill göra denna omfördelning). Ett första steg vore att kräva ett stopp för alla dessa subventioner till animalieindustrierna. Nästa steg borde vara att göra kött dyrare genom någon form av köttskatt och använda överskottet till vegetariska produkter. En minskad köttproduktion borde därför inte bara finnas högst upp på veganernas dagordning, utan för alla som värnar om miljön och en mer rationell och rättvis livsmedelsförsörjning.

Jens Holm, redaktör för www.rattvismat.nu, om köttkonsumtionens negativa effekter på miljön och den globala livsmedelsförsörjningen
holmjens@hotmail.com

Tillbaka