Nyheter - Kor som landskapsvårdare Kossors förmåga att beta och hålla landskapet öppet brukar anges som ett av de främsta skälen till en fortsatt köttkonsumtion. Djuren får ju sitt värde i och med att de förvandlas till kött på ett slakteri. Men, kan inte korna ha ett värde i att de bara betar och därmed inte förs vidare till slakt? Jo, på flera ställen i Sverige arbetar kor som landskapsvårdare och kommer inte att slaktas. Örebro kommun äger sedan några år tillbaka 34 kor av rasen ”Highland Cattle” och ungefär lika många får. Syftet är att de ska beta och hålla landskapet öppet - Djuren får leva så länge de mår bra och betar. För kossorna handlar de säkert om en 15 år, berättar Mikael Ljungstedt, på servicecentralen vid Örebro kommun. Även om det har kostat en del att bygga upp verksamheten menar Ljungstedt att det finns pengar för kommunen att spara. Enligt honom skulle det kosta flera tusen kronor per år för varje hektar mark om man skulle hålla den öppen med människokraft. Dessutom får man ungefär 100 000 kronor per år från EU för kossornas betande. Verksamheten med de betande korna har pågått i ungefär sju år och kommer att bli ännu större i framtiden, spår Ljungstedt. - Tanken är att detta ska växa med flera kor. Skulle vi täcka alla behov vi har i kommunen skulle vi måsta ha flera hundra kossor. Enligt Ljungstedt är det flera andra kommuner som har börjat med en liknande verksamhet. Även i Stockholm används de skotska höglandskorna som landskapsvårdare. Sedan några år tillbaka vårdar tolv långhåriga och långhornade höglandskor området kring Lillsjön på Djurgården och på Ekerö, utanför Stockholm, leasar en privatperson ut höglandskor som naturvårdare. Jens Holm Denna artikel har varit införd i Djurens Rätt! |