.

Framtida jordbruk utan utnyttjande

När oljebolag satsar allt större summor på alternativa energikällor, mobiltelefonföretag överger telefonerna för telekommunikatiossystem och livsmedelskedjor öppnar banker är det lätt att förvånas. Ska de inte syssla med det de alltid gjort? Ska inte BP utvinna olja, Ericsson producera mobiltelefoner och Konsum förse oss med mat? På samma sätt kan man fråga sig vad böndernas roll i samhället egentligen är. Ska de vara små brickor i ett komplex av industriell livsmedelsproduktion där t ex djurutnyttjande är ett naturligt inslag eller har bönderna ett vidare uppdrag där de förutom att leverera bra mat också ska garantera värden vad det gäller miljö, djur och rekreation för stadsmänniskor? Detta är frågor som historikern Janken Myrdal - på jordbruksminister Margareta Winbergs uppdrag - diskuterar i utredningen ”Den nya produktionen - det nya uppdraget”. Myrdal utgår från att det finns en stor acceptans för att lantbrukare inte bara ska producera föda, utan också bidra med annat, t ex naturupplevelser, gott djurskydd och ren miljö. Lägg därtill att jordbruket sannolikt kommer att genomgå ytterligare rationaliseringar, vilket kommer att medföra att färre bönder behövs inom den rena livsmedelsframställningen (i rapporten talas det om att det kan räcka med endast 10 000 av dagens 80 000 jordbruksföretag för detta uppdrag). Frågan blir då vad övriga bönder ska syssla med. Myrdal skissar en framtid av ”multifunktionalitet” där bonden sysslar med mycket mer än bara producerar mat; t ex turism, hästridning eller vårdar landskapet. Bönderna utför egentligen redan idag en stor del av dessa sysslor, men det är inte alltid de får betalt för detta. Myrdal menar också att ökade krav på djurskydd och miljö kommer att ställa ytterligare krav på böndernas verksamhet.

Myrdals utredning är ett intressant inlägg i debatten om ett framtida djuretiskt samhälle. Texten hade nog mått bra av färre utläggningar om gamla akademiska och politiska trätofrågor som BNP-begrepp och nationalekonomins roll som vetenskap och en tydligare fokusering på vad som bondens nya uppdrag egentligen ska innehålla. En diskussion om möjligheterna med ett lantbruk med djur som inte har sitt värde som animalieproducenter, om ökad rationalisering inverkar negativt på miljö och djur samt rimligheten i att två tredjedelar av den svenska odlingsarealen upptas av foderproduktion (på områden som förvisso är öppna, men inte hyser någon biologisk mångfald) skulle ha varit intressant att ta del av. Man får hoppas att detta och andra djuretiska aspekter får en framskjuten roll i den statliga utredning om lantbrukets framtida uppdrag som Myrdal föreslår regeringen att besluta om.

Jens Holm
02-01-16

Den nya produktionen - det nya uppdraget
Janken Myrdal

holmjens@hotmail.com 2002