Miljö - Köttätande, bilburna män - de största miljöbovarna

Män äter mer kött och åker mer bil än kvinnor och förstör därför miljön i större utsträckning än kvinnor. Det är en av Annika Carlsson-Kanyamas slutsatser, om än i förenklad tappning, i en avhandling från förra året. Carlsson-Kanyama är systemekolog vid Stockholms universitet och forskar om vilka miljöeffekter människors matvanor och resande får. Förutom att män är större miljöbovar än kvinnor har också Carlsson-Kanyama funderat kring hur vi bör leva i framtiden för att leva upp till kraven på ett hållbart samhälle. I framtiden äter vi mer lokalodlade grönsaker och mindre kött, enligt Carlsson-Kanyama.

- Vi måste anpassa vår konsumtion av grönsaker så att vi äter de som är mogna för säsongen. Maten måste också i så stor utsträckning som möjligt vara lokalt framställd. Dessutom måste vi äta mindre av kött. Köttframställning kräver mycket energi och en för stor konsumtion är därför inte miljömässigt hållbar. Istället för dagens animaliska protein kan en del ersättas med en ökad konsumtion av baljväxter, som bönor och ärter.

- Exakt hur det här ska se ut kan förstås diskuteras. Vill man äta mycket kött kan detta kompenseras av att man åker mindre bil och har de kallare hemma. Det är den totala energiförbrukningen som måste minska. Naturvårdsverket gjorde en framtidsstudie där de kom fram till att ungefär 20 kilo kött per person och år var den konsumtionsnivå som kunde upprätthållas om vi endast skall äta kött från betande djur. Det köttet var dessutom endast från betande djur. Skulle man leva upp till detta skulle vi bara kunna äta en tredjedel av det kött som äts idag, fortsätter Annika Carlsson-Kanyama.

- Jag tror också att det är viktigt att man tar fram bra alternativ till kött. I viss mån har det hänt en hel del om man jämför med hur det sett ut tidigare. Idag finns det nästan alltid ett vegetariskt alternativ på alla restauranger, det finns renodlade vegetariska restauranger och det finns fler vegetariska produkter i affärerna.

Man kan tycka att det är lätt att tala om att individerna måste förändra sin livsstil. Men är det bara de enskilda individerna, konsumenterna, som ska bära ansvaret? Och hur kan man egentligen uppnå den stora samhällsförändring som ett hållbart samhälle egentligen innebär? Carlsson-Kanyama talar om fyra olika styrmedel som kan användas för att förändra människors livsföring; information, strukturella förändringar, ekonomiska styrmedel och lagstiftning. Även om det kunde vara mer av information kring viktiga miljöfrågor anser Carlsson-Kanyama att informationsstyrmedlet redan används i rätt stor utsträckning och är ett tämligen okontroversiellt styrmedel. Lagstiftning mot t ex köttkonsumtion eller bilkörning tror hon är mycket svårt att genomföra. Som strukturella förändringar ser Carlsson-Kanyama t ex utbyggnaden av ett kollektivtrafiknät och cykelbanor så folk inte behöver använda den egna bilen. Det ekonomiska styrmedlet möts ofta med motstånd, men kan samtidigt vara det kanske effektivaste av styrmedlen. Tror Carlsson-Kanyama att t ex en lyxskatt på kött skulle vara en lämplig åtgärd för att få ned köttkonsumtionen?

- Jag tror att det skulle vara effektivare att införa en skatt på det foder som djuren äter. Spannmålspriserna hålls uppe av efterfrågan från djuruppfödare och denna efterfrågan antas öka. Skulle djurfodret bli dyrare skulle det också kosta mer att framställa kött, samtidigt som vegetabilier för mänsklig konsumtion skulle kunna bli billigare. Rika personer som konsumerar mycket kött skulle drabbas, medan fattiga som inte äter så mycket kött skulle gynnas.

En annan åtgärd skulle kunna vara att ta bort de stora subventioner som finns till animalieindustrin, menar Carlsson-Kanyama.

Oavsett styrmedel är det våra politiker som måste bestämma hur åtgärderna ska vidtas. Finns det tillräcklig kunskap om livsmedelskonsumtionens miljökonsekvenser bland våra makthavare?

- Nej, tyvärr. Hur mat och miljö hänger samman är ingen fråga som kommit upp på den politiska dagordningen. Det är ytterst få politiker som är intresserade av detta, svarar Carlsson-Kanyama.

- Folk måste förstå att vad vi äter är en viktig miljöfråga. I trafiken kommer avgaser ut ur bilarna och alla förstår hur det hänger samman, men när man äter märks inte miljökonsekvenserna på samma sätt.

Denna artikel har varit införd i Djurens Rätt!
www.djurensratt.se

Jens Holm
holmjens@hotmail.com

Tillbaka