.

Att regnskog skövlas i Sydamerika för att ge plats till boskapsuppfödningar är ett exempel på hur köttkonsumtion leder till att naturmark förstörs. Men det är inte bara den tropiska skogen som drabbas av köttätandet. Ett annat problem är sojabönsodlingar som anläggs på ömtålig naturmark. Sojan blir sedan foder till kossor, grisar, hönor och andra djur inom Europas kött- och mejeriindustri. Den brasilianska agronomen Angela Cordeiro förklarar hur det fungerar:

”Odlingarna leder inte bara till att skogarna höggs ned och jordern utarmas. Anläggandet av odlingarna medför också stor kemikalieanvändning och att produktionen av föda för självhushållning upphör, något som för med sig olika sociala problem. De senaste 15 åren har enorma områden avskogats och förstörts för att ge plats till sojaodlingar.”

Cordeiro menar att när konsumtionen av animaliska produkter som mjölk och kött stiger, ökar efterfrågan på soja. Brasilien är med sina 13 miljoner ton soja per år världens näst största sojaproducent. Av detta går 10 miljoner ton på export, främst till djuruppfödning i Europa. Den största europeiska inportören av soja är Holland med tre miljoner importerade ton per år. Svenska djuruppfödare importerade drygt 350 000 ton sojabönor från Brasilien 1999. Holland säljer visserligen en viss del av sin spannmål vidare, men eftersom landet per capita är en av världens största köttproducenter är efterfrågan på utländskt vegetabiliskt protein mycket stor.

Samtidigt som Europa importerar brasiliansk soja för djuruppfödning dumpar EU delar av de animaliska produkter som framställts.

”En del av EUs överskott på mjölk dumpas till låga priser i Brasilien. Mjölken kommer från kossor som delvis har fötts upp på brasiliansk soja. Priserna kan vara så låga tack vare subventioner från EUs skattebetalare. Bidragen visar att produktionen inte alltid är så konkurrenskraftig som det brukar framhållas”, säger Cordeiro. Avregleringar och EUs mjölkdumpning har slagit ut en stor del av Brasiliens inhemska mjölkproduktion. Idag kontrolleras 60 procent av den brasilianska mejeriindustrin av tre multinationella företag; Nestlé, Parmalat och Fleischman Royal.

Även om en stor del av Brasiliens regskogs- och savannmark redan har skövlats tror många att mer mark måste offras för att tillgodose köttmarknadens behov. När kraven höjs på ett europeiskt stopp för kött- och benmjöl som djurfoder kommer efterfrågan på sojaprotein att öka kraftigt spår analytiker. ”Det är framförallt Brasilien, och i mindre grad de övriga stora sojabönsodlarna USA och Argentina, som kommer täcka importbehovet,” skrev Finanstidningen i december. Under november steg också världsmarknadspriset på sojaprotein med 10 procent. Enligt Cordeiro blir den brasilianska statens lösning att mer mark kommer att tas i anspråk. ”Den brasilianska staten har planer på att skövla 200 000 kvadratkilometer regnskogsmark [en yta stor som halva Sverige] under den närmaste tiden”, berättar Cordeiro.

Jens Holm

Denna artikel har varit införd i Djurens Rätt!

holmjens@hotmail.com 2002